Kvällen igår går inte riktigt att beskriva. Dels för att allt var helt sjukt dels för att jag fortfarande är lite chockad. Men ska försöka iallafall.
       Tim från skolan hade hemmafest i Huddinge och kanske hälften av skolan skulle dit. Förutom de kanske 20 som redan var där kom en busslast till. Det såg ut som ett landställe. Mysigt. Några stog vid en brasa. Några satt och rökte och så.
    Jag och Darja slog oss ner i köket och fortsatte på våran skumpa. Sen såg jag Jonna stå ute och dansa så sprang ut till henne och gjorde sällskap. 
    Vi stod på en slag upphöjning av golvet och det var jag, Jonna, Therese, Oskar och David. Vi står där och dansar sen helt plötsligt rasar golvet under oss ihop. Vi faller i något som känns en evighet. 2,5 meter ner. Therese hamnar under mig och skriker, Jonna och Oskar kommer efter och hamnar över oss med sällskap av några plankor. Jonnas klänning fastnade i massa spikar och min sko hade fastnat i nåt på vägen ner så den var borta. Vi låg i källartrappen. Therese skrek. Jonna och jag försökte komma upp men ramlade igen. Tillslut kom Jonna därifrån sen kom jag upp och några killar hjälpte oss upp för trappen. Några ringde ambulans.
    Jag hade blod på armen och det rann blod ner för halsen. Både jag, David och Jonna haltade men Therese låg kvar och skrek. Ambulansen kom och hämtade Therese men vi andra fick ta oss därifrån på egen hand. Sista bussen hade gått för länge sen och det tar ca 30 minuter från Huddinge station.
    Efter ett tag kom Jonna därifrån men jag vet inte vart eller hur än. Har inte hunnit prata med henne. Det jag vet var att hon kom därifrån och kunde inte gå på sin fot. David och jag satt kvar i stugan. Hans fot var värst. 
    Jag fick mitt sår på hakan tvättat och såg att det var löst skinn och ett hack rakt in. Det slutade inte blöda heller så jag ringde till sjukhuset för att fråga vad jag skulle göra. De skickade en taxi till oss men David ville inte följa med. Jag fick sy 3 stygn i hakan, har någon spricka i revbenet och en stukad stortå. Men jag är glad för det kunde ha gått så mycket värre.

Här är Darjas syn av vad som hände.